"Kattracka! Ner från soffan!"
Jag sitter i mitt arbetsrum försjunken i en av mina otaliga översättningar. Då hör jag Alessandra, mitt andra barn, som skriker åt Marlon, den före detta hemlösa katten som nu är soffans kung.
Ute värmer den blyga septembersolen upp dagen och tomrummet efter Giorgio. Min förstfödde har nu blivit vuxen och lämnat hemmet för universitetet: våghalsig, känslig, sentimental.
Vem hade kunnat tro att jag skulle känna saknaden efter
Show full text